Avslutning

Termin sex har både varit rolig och lärorik. Kursen har innehållit många olika ämnesområden och har varit variationsrik därför har kursen inte varit tråkig och enformig. Innehållet som har varit i de olika workshoparna har varit bra och det har varit många saker som man kan ta med sig ut i praktiken och prova på med barnen, vilket jag även har gjort under VFU-perioden. Bild och textil har i mina ögon varit de roligaste momenten vi har haft under kursen då de känns som att där har man haft mest frihet att testa det man själv vill och där anser jag att det fanns mest att hämta som man sedan kan prova på i praktiken.

Till denna terminen fick vi även chansen att välja att göra praktiken i förskoleklass och det var något jag gjorde. Men efter ett tag började jag ångra mitt val av praktik för att jag fick höra vilka stora skillnader det var mellan förskoleklass och förskola. Men den tre veckor långa praktikperioden var den roligaste jag har haft hittills under utbildningen och det var en bra erfarenhet att få när man sen ska ut i arbetslivet.

Bloggandet under kursens gång har varit tufft, det har varit svårt att lägga upp hur man ska göra för att hinna med det och det har varit lätt att man skjutit upp skrivandet, men samtidigt har det varit ett bra sätt för att få reflektera. Dels på vad man har gjort under en workshop men även hur man kan använda det ämnet i praktiken, vilket man inte har gjort på samma sätt under tidigare kurser.

Göteborgs stadsmuseum

”I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kultur­skapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa”(Lpfö 98 rev 2010, s.6).

För att ta sig till barnens museum som var en del Göteborgs stadsmuseum fick man gå igenom ”Göteborgs genom tiderna”, där fick se saker från fortiden, medeltiden, man fick bland annat se delar från ett vikingaskepp vilket jag tror hade varit en rolig upplevelse för barnen att se trots att man inte fick röra delarna. Det var många föremål som var inglasade vilket gjorde att man bara fick titta på föremålen.

När man kom till barnens museum så fanns det en hel del för barnen att göra, de kunde åka rutschkana, klättra på en klättervägg, det fanns klossar att bygga med, en spårvagn som de kunde köra, den fanns en hammock där man kunde sitta och läsa böcker. Det fanns även tunnlar som barnen kunde krypa igenom. Det fanns en rolig språkdel där man snurrade på ett hjul och då bilda ord med Göteborgs slangord, det tror jag hade varit en rolig sak för barnen att få leka med orden.

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande” (Lpfö 98 rev 2010, s.10)

Barnens museum hade passat för barn i alla åldrar då det fanns saker att göra som var anpassat för alla barnen. Dock på utställningen ”Göteborg genom tiderna” hade jag velat ha en äldre barngrupp och kanske inte så många barn då det var ett område med mer avancerad information och mer fakta för barnen att ta in.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Världskulturmuseet

På Världskulturmuseet i Göteborg stötte man på jordlingarna. När man kom in i rummet var det mörkt med slingor på väggarna som lyste upp det man skulle titta på vilket gjorde att rummet var inbjudande och jag kan tänka mig att barn tycker att det är lite spännande och det blir intressant för dem att se utställningen när det är upplagt på det sättet. I inglasade skåp fanns det gamla instrument att titta på det, det var bland annat trummor, genom att flytta sig i rummet kunde även barnen skapa egen musik och rytm, som de kunde göra egna rörelser till. Det fanns roliga spel som barnen kunde prova på, de kunde lyssna på ljud, till exempel hur jordlingar låter. Det fanns en inbjudande och avslappnade läshörna och skyltarna som fanns på utställningen var lättlästa och inte så långa vilket jag tror är bra för att då förstår barnen vad just den delen handlar om. Jag tycker detta var en utställning som hade passat för barn i alla åldrar på förskolan då jag tror det fanns något alla barn skulle uppskatta, bara en sådan sak som belysningen på utställningen tror jag hade fångat barnens intresse och nyfikenhet direkt.   

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läroplans mål (lpfö 98 rev 2010, s.10):

”utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”

”utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Universeum

Vi besökte Universeum och från min egen barndom har jag bara positiva minnen därifrån, då det finns mycket att se och göra. Man får se olika djur som spindlar och ormar, det fanns stora akvarier med fiskar och hajar, man fick prova på att göra olika experiment, det fanns en teknik del som de kallade för teknotek där man kunde bygga och skapa med mera.

På Universeum fanns det olika klimat, när man var i regnskogen var det ett tropiskt klimat där luftfuktigheten var hög. Hade man varit där med en barngrupp tror jag bara det hade skapat en del intressanta tankar och diskussioner om varför det är fuktigt, kanske något barn som varit i ett land där klimatet är ungefär likadant. I regnsskogen flög det små fåglar fritt, det var apor som hoppade runt och även det tror jag hade varit en stor upplevelse för barnen i alla åldrar att se djuren, speciellt apor som man annars inte ser så fritt. Det fanns även skyltar om djuren, vilket gör att man som pedagog enkelt kan berätta lite fakta om djuren.

Vi prova att göra ett experiment om bakterier och hur man dödar en bakterie. Först berättade forskaren vad en bakterie var hur den är uppbyggd och vi fick titta på det i ett mikroskop.  Personligen tror jag barnen hade tyckt att detta hade varit för avancerat, att det hade tagit för lång tid och att de lätt hade tappat intresset för det även fast forskaren sa att hon hade gjort det på ett annat sätt om det var med barn och inte bara för vuxna. Det som jag tror hade intresserat barnen var att få titta på bakterierna i ett mikroskåp.

 

 

 

De hade en utställning utomhus som de kallade för istiden, då fick gå ut och man hamnade på en sorts balkong. Syftet med att utställningen var utomhus var antagligen för att det skulle vara lite kyligare som det var på istiden. På den utställningen fanns det tält uppsatta, det fanns djur som levde på den tiden, till exempel mammutar och en sorts tiger som fanns på den tiden. Även här tror jag det kan leda till många intressanta diskussioner, då det är djur som idag är utdöda vilket kan leda till frågor om var dem är det och så vidare.

 

 

 

I trapporna fanns det även lite matematiska utmaningar, att man skulle se talraden, leta efter mönster och andra enkla men roliga utmaningar för barnen som kan vara kul att göra när man ska gå till en ny plats på Universum. De hade även en plats som de kallade för teknotek, där barnen kan bygga och skapa fritt med olika typer av material. Det är en plats jag tror barn skulle uppskatta mycket, då det var ett stort ställe och det fanns mycket att göra. Det fanns bland annat klossar i olika former att bygga med och det fanns väldigt många klossar vilket gör att många barn kan bygga samtidigt eller bygga och skapa tillsammans vilket gör att de även får in mycket matematik. Persson (2006) menar att bygg lek tillslut utvecklas till att föreställa något som finns i verkligenheten då barnen lägger mer fokus på former och vinklar. Bygger barnen bredvid varandra blir det en viss form av samspel då de inspireras av varandra (Persson 2006, s.94).

I övrigt tycker jag att Universum är en plats dit man borde åka med barnen. Dock anser jag att besöket bör vara väl planerat innan, med ett syfte om varför man ska åka dit för att det är ett väldigt stort ställe med många saker att göra, vilket gör att det blir svårt att hinna med allt. Då kan man se innan vad barnen är intresserade av och lägga fokus på det. Till exempel är de intresserade av bygga och skapa kan man lägga mer fokus på den delen av Universum.



I läroplan för förskolan står det att förskolan ska sträva efter att varje barn (Lpfö 98 rev 2010, s.10):

"Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar."
"Utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp."
"Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap."
"Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen."

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Persson, Annika 2006. Rumsuppfattning och bygglek. I Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

 

 

 

 

 

 

 

Varbergs museum

Halland genom tiderna

I inlägget berörs följande kursmål:
”Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.”

”I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kultur­skapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa” (Lpfö 98 rev 2010, s.6).

På Varbergs fästning ligger Varbergs museum där det finns en utställning som heter ”Halland genom tiderna” där man får se olika tidsepoker från stenåldern fram till nutiden. Det finns mycket intressant att titta på, till exempel, kläder och möbler från förr, det fanns även uppstoppade djur. Tillslut kommer man till Bockstensmannen som ligger i en inglasad kista där man kan se hans skelett och man kan se de kläder han hade. Det visas även filmer på Bockstensmannen och hur han hittades i mossen och andra berättelser om honom.

Om jag hade gått på detta museum hade jag haft en äldre barngrupp och inte allt för många barn. Då detta är en utställning man endast får använda ögat och inte känna allt för mycket på de olika sakerna. Då barn gärna vill ta och känna på saker kan det bara bra att informera barnen redan innan man besöker denna typ av utställning för att de ska veta och förstå vad som komma skall. Man kan även låta barnen dokumentera och ta bilder på utställningen, eller att man som pedagog är nära barnen för att se vad som fångar dem, vad de tycker är mest spännande och dokumenterar de. För att sedan när man kommer tillbaka till förskolan återberätta besöket med stöd av bilderna och se om barnen har hängt med och förstått vad det handlade om, vilket kan leda till flera intressanta tankar och diskussioner mellan barnen.

 

 

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Varbergsmuseum - lekstäver och orddjur

Lekstäver och orddjur

”Förskolan ska sträva efter att varje barnutvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra”(Lpfö 98 rev 2010, s.10).

Det var en utställning Varbergs museum som hette ”Lekstäver och orddjur”. På utställningen kunde barnen själva skapa ord med hjälp av stora bokstäver som de kunde flytta runt som de själva ville. Jag tycker att denna utställning var till för både äldre och yngre barn. Med yngre barn som kanske inte kan bilda långa ord, men av egen erfarenhet har jag sett att de många barn kan bokstäverna i sitt eget namn och vad bokstäverna heter och hur bokstäverna ser ut. Då kan man som pedagog tillsammans med barnen lägga ut bokstäverna som finns i namnet och sedan hjälpas åt med att sätta dem i rätt ordning för att stavningen på namnet ska bli korrekt. Enligt den behavioristiska teorin är det genom att imitera samt det sociala som hjälper barnen med sin språkutveckling (Svensson 2009, s.23).  Det kan man utveckla och se om de vet vilka bokstäver kompisarna har sina namn, man kan jämföra namnen med barnen för att se vem som har minst respektive flest bokstäver sitt namn.  De äldre barnen kan man utmana lite mer genom att be dem bilda lite längre ord, samt att man tillsammans med barnen kan bilda ord som rimmar och ställa dem bredvid varandra. Det behöver inte heller vara riktiga ord utan det kan vara påhittade ord som rimmar på ett befintligt ord vilket göra att det kan bli ännu roligare för barnen. Svensson (2005) menar att barn inte lika bra språklig medvetenhet om de inte kan rimma på ord som inte finns, de har inte förstått de roliga med att leka med orden utan är mer inriktade på ordens betydelse (Svensson 2005, s.63). Då kan det vara en bra övning för barnen att verkligen leka med orden. Ett uppdrag pedagogerna har enligt läroplanen är att barnens språkutveckling ska stimuleras och att de ska ta tillvara på barnens intresse och nyfikenhet för skriftspråket (Lpfö 98 rev 2010, s.6). På det stora hela tyckte jag detta var en bra utställning trots att den var relativt liten. Det var en bra miljö där man kan arbeta med språkutveckling på ett fritt och praktiskt sätt.  

 ”Förskolan ska sträva efter att varje utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner”(Lpfö 98 rev 2010, s.10).

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Navet - workshop

 

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap” (Lpfö 98 rev 2010, s.10)

Vi hade en workshop med Anna Gunnarsson som kom och besökte oss från Navet i Borås. Gunnarsson (2015) tog med sig två böcker som hon använde under workshopen, ”Bertas experimentbok” samt ”Tunda och Triton”. Hon läste vissa utvalda delar av böckerna och vi fick prova på att göra experiment under tidens gång. Vi fick bland annat prova att göra pappersflygplan som vi skulle skjuta iväg med hjälp av ett gummiband och vi gjorde helikoptrar som man släppte högt upp i luften när helikoptern var på väg ner mot marken snurrade den som en helikopter. Man fick en ritning som visade hur man skulle konstruera sitt flygplan och sin helikopter, det fanns några olika
steg som skulle följas. Det tror jag är bra när det ska göras med en barngrupp, att det finns tydliga bilder som är enkla att följa och det blir lättare för barnen att arbeta mer självständigt. Sedan kunde man utveckla sina konstruktioner, till exempel sätta gem på helikoptern för att se om det blev någon skillnad när den skulle flyga, om det gick snabbare eller långsammare. Om man gör detta med barnen kan låta de prova att utveckla sina konstruktioner, det kan till exempel vara att rita mönster, färglägga och så vidare.

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Lpfö 98 rev 2010, s.10).

Fick även prova på att göra egen ”fissaft”. Gunnarsson (2015) berättade att anledningen till att lukten stannar kvar är för att molekyler och atomer sätter sig i näsan och därför uppfattar vi det som att det luktar fis. När vi gjorde fissaft använde vi:

• Vatten
• Bikarbonat
• Kålsaft
• Olja

Det första vi gjorde var att hälla bikarbonat i ett provrör och sedan fyllde vi på med olja, då skapades två lager i provröret och att det blir så beror på densiteten. När oljan hade lagt sig i provröret började bikarbonaten bubbla upp mot ytan. Det sista vi gjorde var att hälla ner kålsaften som la sig längst ner på botten och då blev det ännu mer bubblor då det bildades en gas och pH-värdet i vätskan ändrades vilket gjorde att färgen på vätskan förändrades.

Att göra den här typen av experiment där man ser en förändring är bra för att då förstår barnen på lättare sätt att det är något speciellt som händer när man kombinera dessa ämnen, barnen får också använda sina sinnen då det kommer en speciell doft. Tycker man att detta experiment luktar för illa kan man använda sig av andra saker istället för kålsaft som till exempel blåbär. Experiment blir det samma men man slipper doften.  

Avslutningsvis fick vi göra egna berättelser. Tanken med berättelserna var att det skulle finnas något om naturkunskap/teknik med. Till exempel som i Bertas experiment bok, där det är en berättelse och sedan kommer det något experiment man kan göra. Innan vi gjorde berättelserna fick vi ett papper där det stod olika typer av frågor man skulle fylla i för att skapa en identitet på karaktären. Det var bland annat hur gammal karaktären var, vad han/hon har för intresse, vad han/hon gillar att göra på fritiden, hur han/hon var som person, alltså vad karaktären hade för bakgrund, hur han/hon var socialt med mera. Sedan fick vi ett papper som var uppdelat i olika rutor, där det skulle finnas en början, en händelse och så vidare. De tips vi fick av Gunnarsson (2015) vid skapande av egna berättelser var bland annat:

• Det skulle vara lagom svåra naturvetenskapliga utmaningar för barnen
• En berättelse som engagerar barnen
• Spänning i berättelsen – Något som händer

Referenser

Gunnarsson, Anna (2015). Workshop, Navet. Campus Varberg [2015-03-03]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442